fredag 11 juli 2014

Ny budget att ta del av

Baby

Bild: gabi menashe


Gensvaret på mitt inlägg i maj om att min budget inte är din budget fick ett stort gensvar vilket var jätteroligt! Det här är ju ingen renodlad ekonomiblogg men vår konsumtion påverkas ju i allra högsta grad av vår ekonomi och vice versa. Jag vill dessutom gärna lyfta fram personer och familjer som har valt en annorlunda livsväg vare sig det handlar om ett enklare liv av miljöskäl eller för att man värderar sin ekonomiska (och i hög grad personliga) frihet som viktigare än att äga en häftig bil, båt eller andra statusprylar.

Senaste tillskottet bland de som delat med sig av sin budget är Sparsamhetsfamiljen som nyligen även börjat blogga. Deras  budget hittat du här.

Vi började se över vår ekonomi när teststickan visade positivt, vi hade inte planerat att skaffa barn och visste inte om vi skulle ha råd. Vad kostar ett barn? Vad händer om vi blir av med våra arbeten? 

Precis som många (inklusive mig själv...) hanterade de sin oro och förväntan inför det här nya skedet i livet genom att konsumera.

I samma veva som vi flyttade köpte vi också en hel del nya prylar. En väldigt stor tv, ett maffigt bord med sex stolar för sex tusen och en sängram och nya bäddmadrasser för tolv, en fåtölj och liten soffa. Ja, en hel del annat också.
Det var ett år sen. Nu har vi kommit lite på andra banor, idag betalade vi till exempel av ett lån på 26 tusen. Det lånet var uppe på 50 tusen i början av det här året. Vi har kunnat gjort det här för att vi sålt av alla saker som vi köpte i någon slags "skapa-ett-skitbra-liv-till-vårt-barn-iver".

Det ska bli spännande att följa familjen på deras resa mot ett annat liv!





Trevlig helg!

torsdag 10 juli 2014

Shopping på semestern


Mosvagga

Ett av svenskarnas största semesternöjen lär vara shopping, något som ett flertal undersökningar visar. Ullared är ett klassiskt semesteresemål för många men även tygriket och olika typer av outlets.

Stena Lines (som satsar stor på flytande Border shop i sommar) ger varje år ut en bilsemesterrapport och årets rapport fokuserar en hel del på shopping, de har tagit reda på vad man helst köper med sig från en bilsemester (mat & delikatesser samt kläder och mode på första plats, vin på andra), vilken europeisk stad som har bäst shopping (London följt av Stockholm och Paris) och enligt 21% är bilsemester faktiskt att föredra då man kan köpa med sig mer saker hem jämfört med andra typer av semestrar.

PostkodLotteriet har låtit genomföra en undersökning bland sina miljonvinnare som visar vad de avser att shoppa när de åker på semester (vanligast är en vecka i Spanien dit man reser i ekonomiklass för övrigt)

Vad köper du med dig hem från semestern?
Öl och vin 15 %
Kläder 14 %
Souvenirer 14 %
Sprit 10 %
Klockor och smycken 8 %

Om undersökningen: Resultaten baseras på 100 intervjuer med personer som vunnit en miljon kronor eller mer i PostkodLotteriet

Utländska turister i Sverige ägnar sig också gärna åt shopping. En undersökning, från VisitSweden, visar att en tredjedel av resenärerna vill ägna tid åt shopping under ett besök i Sverige och att man helst vill handla svensk mat, dryck och hantverk samt kläder och skor framför souvenirer.

Mea culpa
Även jag shoppar på min semester måste jag erkänna :-) Jag har länge letat efter en sk mosvagga (se bilden ovan) som underlättar när man gör äppelmos och när jag besöke en annan livsmedelsaffär än den jag brukar hittade jag en! Från Frankrike köpte jag med mig tvålar och fina kökshandukar. Däremot är jag nog ingen storshoppare eftersom jag ofta brukar cykelsemestra alternativt enbart resa med handbagage och då får man inte med sig så mycket.

Shoppar du mer på semestern än annars?

onsdag 9 juli 2014

Bokonsdag: Att skapa en konsument

skapakonsument


Hur skapar man en egentligen konsument?

Min mamma har i många år prenumererat på "Råd och rön" och jag passar alltid på att läsa det senaste numret när jag är hemma hos henne. Särskilt intressant brukar det vara att läsa "Svarta listan", det ger en ganska bra inblick i hur svenskarnas konsumtion ser ut
Förra året kom Sophie Elsässers avhandling i mediehistoria om konsumentjournalistik och konsumentpolitik. Den handlar om Råd och Rön och dess utveckling under de dryga 50 år den har givits ut. Avhandlingen tar bland annat upp hur tidningen har påverkats av olika faktorer som synen på konsumtion, hemmafruns försvinnande och statens inflytande.

Tidningen började ges ut när konsumtionen i Sverige ökade – de ekonomiska förutsättningarna i samhället och hos konsumenterna hade blivit bättre och en ökad mängd av olika slags varor fanns till försäljning.

Under alla år har tidningen speglat sin tid, genom varutester och tips om bästa köp eller inget köp alls. Man har testat tvättmaskiner, glassmaskiner, gps-klockor och espresso­bryggare, kritiserat dammsugarförsäljare och debatterat gifter i lek­saker och livs­medel, refererat Konsumentverkets normer för levnadskostnader och fört upp tvivelaktiga företag på den så kallade Svarta listan.

En föregångare till Konsumentverket var Aktiv hushållning som fokuserade på husmödrar och arbetade för egenhushållning och budgetarbete. De gav ut skrifter som "Hur man gör klädpengarna dryga". Efter andra världskrigets slut minskade dock behovet av kristidsinformation och man fokuserade istället på nya områden som tvättmaskiner och handarbete.
1944 kom Hemmens forskningsinstitut som intresserade sig för arbetsförhållandena i de svenska hemmen. En ambition var bland annat att sätta stopp för dåliga hushållsprodukter redan innan de var ute i handeln. 1957 blev HFI statligt och bytte namn till Statens institut för konsumentfrågor, i vardagligare sammanhang kallat Konsumentinstitutet. Nu skulle man istället fokusera på att "verka
för att arbetsförhållanden i enskilda hem och kollektiva hushåll rationaliseras samt för att produktion och konsumtion inriktas på goda och ändamålsenliga konsumentvaror”. Året började man ge ut en tidning, Råd och rön, där man skrev om olika hushållsapparater eller om hur mat skulle förvaras (t. ex genom konservering). 1959 fanns det t. ex redan 112 olika modeller av tvättmaskiner på marknaden...
Vid slutet av 1950-talet och början av 1960-talet var, som framgått, många hushållsapparater nya. Med introduktionen av frysen kom artiklar om vad och hur man skulle frysa in, och i vad. En allt större marknad för djupfrysta varor öppnades också. Läsarna fick lära sig hur man hade bäst nytta av den nya frysen. Ett exempel var artikeln ”Frysbox eller frysskåp?” som redogjorde för skillnaderna mellan dessa produkter
I slutet av 60-talet började man publicera utlåtande från Allmänna reklamationsnämnden (ARN) men utan att namnge företagen.
1973 bildades Konsumentverket genom en sammanslagning av Konsumentinstitutet med Statens konsumentråd och Varudeklarationsnämnden (VDN).  Konsumentverket hade som uppgift att aktivt sätta konsumenterna och deras behov främst. Hemmets skötsel fick minskat utrymme i tidningen eftersom hemmafrun inte var lika vanlig längre. På 70-talet skrev man mycket om de ökande matpriserna men publicerade färre tester i Råd och röd. Ibland känns det som om inget har hänt, redan 1976 publicerades en marknadsöversikt med rubriken ”Frukostflingor är ofta mera godis än mat”...På 70-talet dskuterades även hur viktigt det var att skydda barn och ungdomar mot produkter som skateboards (farliga ur säkerhetssynpunkt) men också mot "marknaden" i form av jultidningsföretag, de allt snabbade modeväxlingarna och samlarkort.
På 80-talet återkom testerna i Råd och röd. Framför allt började man testa hemelektronik (t. ex cd-spelare, freestyleapparater och spelkonsoler) men även nyheter som mikrovågsugnar och hemdatorer. Men vissa av dagens produkter är tydligen inte så nya som jag trodde. 1980 publicerades t. ex en artikel om Soda Stream med rubriken ”Hemgjord läsk – dyrt och slabbigt”.
Artikeln kan av en sentida läsare nästan uppfattas som parodisk, då man hade letat upp alla tänkbara negativa aspekter och staplat dem på varandra: Apparaten var dyr att köpa, vilket också gällde för extra kolsyrepatroner och flaskor (det gick inte att använda vilka som helst!). Läskkoncentratet var också dyrt, och det kunde bli mer kostsamt än beräknat då det ”ligger nära till hands att dosera det dubbla för den som gillar sött och vill ha starkare smak och färg”. Och färgerna var ”grälla” , troligen i syfte att locka barnen. Socker var inte heller bra, och även sockersubstitut hade nackdelar. Konsumtionen av läsk spåddes öka, något som väl inga ville se ”mer än fabrikanter av läskedrycksautomater och läskedryckstillverkare”.
Budget i fokus

Särskilt intressant för mig var det även att läsa om Konsumentverkets arbete kring hushållsbudgetar.  Under slutet av 1970-talet hade Konsumentverket påbörjat ett arbete med att ställa samman hushållsbudgetar. Man började publicera broschyren ”Hushållets kostnader” som en bilaga till Råd och rön från 1984. 1991 bytte den namn till det nuvarade namnet ”Koll på pengarna?” En röd tråd i borschyren har hela tiden varit att spara genom sin egen tidsinsats, flera av tipsen utgick från att man använde sin fritid till att göra saker istället för att köpa.
Under 1987 började man publicera en spalt inriktad på ekonomiska frågor, ”Råd & Rön om pengar”. Läsare skickade in frågor som besvarades av någon från Konsumentverket. I första spalten togs frågan”Vad ska vårt stora hushåll kosta?” upp.
I mitten av 1980-talet engagerades läsarna i en tävling, ”Matslanten”, där de deltagande skulle göra en fjortondagarsmatsedel för en fyrapersonsfamilj – nyttig, billig och rimlig att laga.
I början av 1990-talet lovordade tidningen lågprisbutikerna och ända in på 2000-talet diskuterades vilken typ av konsumtion som skulle lyftas fram. Bland annat hade man 2001 ett omdiskuterat test av espressobryggare och 2010 testa man ryggskydd för utförsåkning, en sport som kräver ekonomiska resurser...

Den här avhandlingen är omfattande och spänner om många områden men ta gärna en titt om ni är intresserade av vad och hur svenskarna har konsumerat genom tiderna. Boken finns att ladda ner här!

Om författaren
Sophie Elsässer har en fil mag i litteraturvetenskap med pressvetenskaplig inriktning från Lunds universitet och har tidigare även läst journalistik vid Göteborgs universitet. Hon har under flera år undervisat i pressvetenskap/mediehistoria och journalistik men också arbetat som journalist på olika dags- och veckotidningar.
Hon har även skrivit andra texter kring olika aspekter av sin forskning, som Dammsugarens gestaltning i tidningen Råd & Rön.

måndag 7 juli 2014

Dags för en hemestervecka

Glace violettes

Violglass, en sydfransk specialitet

 I helgen kom jag hem från en mycket avkopplande semestervecka i Frankrike.  Barnen och jag har klappat katter, badat, ätit god fransk mat, läst böcker, provat glassmaker, gullat med nya kusinen och allmänt haft det bra! Precis innan jag åkte fick jag dessutom reda på att jag hade fått VG på min sista tenta så jag kunde verkligen slappna av och njuta av mitt sommarlov!

Den här veckan ska vi vara hemma, bada om det är fint väder, göra lite cykelutflykter, äta glass och hälsa på kompisar. Jag känner mig oförskämt utvilad och ägnar mig dessutom åt att möblera om och rensa ut här hemma. Jag är sugen på mer färg och har dessutom shoppat saker som en ny familjekalender och glas som går att diska i diskmaskinen... Det får nog bli en loppisrunda i veckan också och kanske en titt på Blocket och Tradera för lite inspiration!

Related Posts Widget for Blogs by LinkWithin